Männen som beväpnar Sveriges kriminella

Skjutningar och sprängningar har blivit allt vanligare i Sverige. Det organiserade våldet drabbar både gängmedlemmar och oskyldiga som råkar befinna sig på platsen. Men varifrån kommer alla vapen som används vid skjutningarna? Hur kan tonårsgrabbar beväpna sig med halvautomatiska pistoler och militära automatvapen?

Polis och politiker står till synes handfallna inför det eskalerande våldet. Hur kunde det bli så här? Vilka är människorna bakom skjutningarna? Hur stoppar vi dem?

Grävreportrarna Jani Pirttisalo Sallinen och Mathias Ståhle följer vapnens väg från vapenhandlare i Europa och svenska jaktbutiker, som säljer stora mängder vapendelar licensfritt, till radhuskällare och hemmaverkstäder där självlärda vapensmeder mekar ihop de skjutvapen som sedan säljs vidare till kriminella.

Vapensmederna är ett viktigt och skrämmande bidrag till berättelsen om en nation som plågas av en utveckling av dödligt skjutvapenvåld som är unikt i Europa.

Här nedan kan du läsa en förkortad version av en recension av boken.

Unga män skjuter varandra i svenska förorter. Alla vet det. Men var får skyttarna sina vapen ifrån? Det vet nästan ingen.

Journalisterna Jani Pirttisalo Sallinens och Mathias Ståhles bok utgör en viktig pusselbit för alla som vill lägga sitt Sverigepussel 2021. Bokens kartläggning är ambitiös, gedigen och omskakande. Många av de vapen som används av kriminella kommer nämligen via den svenska landsbygden. I garage och verkstäder i Skåne, Dalarna och Södermanland har vapensmeder stått och svetsat, filat och byggt och bidragit till att skjutningarna kan fortsätta.

Jamen, vapnen som används i svenska skjutningar har ju smugglats in från inbördeskriget i Jugoslavien? Visst, det förekommer. Men man behöver inte åka till Balkan för att skaffa vapen.

”Allt man har behövt göra är att sätta sig på tåget till Dalarna”, som polisen Christer Granberg säger.

En rad poliser intervjuas i boken. Men vapensmederna och smugglarna som skildras vill oftast inte prata med Jani Pirttisalo Sallinen och Mathias Ståhle.

Ett undantag är ”Roger”, en drygt 30-årig familjefar och sportskytt som jobbar på bilfirma. I sitt radhusgarage har han tillverkat tusentals skarpa patroner som han sålt på internets hemliga delar. ”Roger” var ostraffad innan han avslöjades och säger att han började med tillverkningen på grund av sitt intresse för vapen och teknik.

En annan intressant intervju är den med slovakiske vapenhandlaren och kulturpersonligheten Jozef Hostinský. Han resonerar som om vapnen var vilken vara som helst: ”Om en slovakisk bil dödar någon i Sverige – är det då producentens fel?” säger han.

I Hostinskýs butik på landet utanför Bratislava kan vem som helst köpa vapen helt lagligt, eftersom piporna har svetsats igen. I Sverige kan sedan en kriminell vapensmed enkelt byta ut pipan och göra vapnet användbart igen.

En ”Patrik” från en liten ort i Skåne var extra flitig, enligt polisens kartläggning. Genom hans vapenverkstäder har hundratals vapen slussats vidare från Slovakien, och sedan hittats hos kriminella på ett fyrtiotal platser i Skandinavien. Enligt polisen Birgitta Byström har den lilla del av ”Patriks” näthandel som polisen kunnat spåra gällt vapendelar som skulle räcka till stora delar av den svenska försvarsmakten, kustbevakningen och tullen under flera år.

Att som i ”Vapensmederna” rikta fokus inåt landet i stället för utanför Sveriges gränser kan vara kontroversiellt. Jägare, sportskyttar och vapenhandlare vill inte associeras med kriminella. Men faktum är att ”Roger” först sålde sin olagliga ammunition till sina sportskyttekompisar, att en jägare i Dalarna köpt hundratals vapen och sålt vidare på svarta marknaden och att kriminella som saknat vapenlicens ändå kunnat handla vapendelar i butiker.

”Vapensmederna” är en brännande och viktig bok som kartlägger en kriminalitet som tidigare funnits i periferin.

Lena Kvist, kulturchef på Borås Tidning

Källa: www.svd.se